Hunden är besläktad med vargen och bör därför ges en karnivor diet utan kolhydrater, baserad på rått kött.
En emotionellt attraktiv tanke, som dock saknar bevis.
Hunden är besläktad med vargen, men genetiska skillnader har utvecklats – bland annat tre genförändringar som förbättrat nedbrytning och utnyttjande av stärkelse.
Hur domesticeringen av hunden startade är okänt. Människor kan ha fångat vargvalpar med syfte att använda dessa till skydd och jakt. Vargar kan även ha attraherats av matrester nära människornas bosättningar.
Oavsett mekanismen bakom domesticeringen, så ledde den till ett naturligt urval som gjorde att de individer som bäst kunde utnyttja resurserna de fick tillgång till genom att leva tillsammans med människorna, klarade sig bäst.
Bevis på tidig domesticering av hunden finns genom fynd av ett 33 000 år gammalt hundliknande djur från Alteibergen i Sibirien, samt 12 000 år gamla fossil av hundar begravda tillsammans med människor i Israel.
Oberoende av vilka förfäder hunden har så finns åtskilliga studier (in vivo och in vitro) som visar på hundens förmåga att smälta och utnyttja spannmål från födan.
Spannmål är mer allergena än andra ingredienser.
Spannmål innehåller proteiner och kan därmed orsaka allergier, men att spannmål skulle vara signifikant mer allergena än andra råvaror saknar vetenskapliga belägg.
Vanliga födoämnesallergener hos hund och katt
Verlinden A, Hesta M, Millet S et al Critical reviews in food science and nutrition 2006
Hundar (N=198)                 Katter (N=89)
Nötkött 36%                        Nötkött 20%
Mejeriprodukter 28%          Mejeriprodukter 14.6%
Vete 15%                            Fisk 13%
Ägg 10%                             Lamm 6,7%
Kyckling 9,6%                     Fjäderfä 4,5%
Lamm / får 6,6%                 Korn / Vete 4,5%
SPANNMÅLSFRITT

SMART MARKNADSFÖRING ELLER NÄRINGSMÄSSIGT RELEVANT UTVECKLING AV HUND- OCH KATTFODER?

Hunden är besläktad med vargen och bör därför ges en karnivor diet utan kolhydrater, baserad på rått kött.
En emotionellt attraktiv tanke, som dock saknar bevis.
Hunden är besläktad med vargen, men genetiska skillnader har utvecklats – bland annat tre genförändringar som förbättrat nedbrytning och utnyttjande av stärkelse.
Hur domesticeringen av hunden startade är okänt. Människor kan ha fångat vargvalpar med syfte att använda dessa till skydd och jakt. Vargar kan även ha attraherats av matrester nära människornas bosättningar.
Oavsett mekanismen bakom domesticeringen, så ledde den till ett naturligt urval som gjorde att de individer som bäst kunde utnyttja resurserna de fick tillgång till genom att leva tillsammans med människorna, klarade sig bäst.
Bevis på tidig domesticering av hunden finns genom fynd av ett 33 000 år gammalt hundliknande djur från Alteibergen i Sibirien, samt 12 000 år gamla fossil av hundar begravda tillsammans med människor i Israel.
Oberoende av vilka förfäder hunden har så finns åtskilliga studier (in vivo och in vitro) som visar på hundens förmåga att smälta och utnyttja spannmål från födan.
Spannmål är mer allergena än andra ingredienser.
Spannmål innehåller proteiner och kan därmed orsaka allergier, men att spannmål skulle vara signifikant mer allergena än andra råvaror saknar vetenskapliga belägg.

Celiaki (glutenintolerans) är en reaktion och inte en allergi, mot proteinet gluten. Gluten finns i spannmålen vete, korn och råg. Inom humanhälsan har det under senare år skapats en trend där gluten ses som ett bekymmer, vilket har drivit fram en växande marknad av glutenfria produkter. Hos hund däremot förekommer glutenkänslig enteropati praktiskt taget inte alls – det har endast identifierats hos en avelslinje av Irländsk Setter (Hall et al 1992).

Spannmål är billig utfyllnad utan näringsmässigt värde.
Det finns ingen definition av vad en utfyllnadsingrediens är, men det anses vara en ingrediens som saknar näringsmässigt värde, vilket inte alls stämmer för spannmål.
Spannmål är en utmärkt kolhydratkälla, som även bidrar med protein, aminosyror, fibrer och vitaminer. Kolhydraternas främsta uppgift är att ge energi. Genom att förse kroppen med energi från kolhydrater minskar behovet av att använda proteiner för energiförsörjning. Kolhydrater i kosten gör alltså att proteiner sparas och aminosyror blir tillgängliga för andra funktioner. När man reflekterar över kolhydraternas roll i kosten bör man även fundera över vad man skulle ersätta dem med, om man tog bort dem.
Ökar man innehållet av protein i kosten blir belastningen på lever och njurar större, eftersom överskottet av aminosyror måste brytas ner till energi i levern och restprodukterna utsöndras via njurarna. En proteinnivå signifikant högre än normalhundens behov (45 g protein för varje 1000 kcal) blir en belastning på dessa organ.
Om man istället ersätter kolhydraterna med fett ökar energinivån, vilket leder till fetma.
Ett högre fiberinnehåll (över 5 %) kan påverka digestionstakten och –graden negativt, samt orsaka problem med förstoppning hos de större raserna.
Aska (mineraler) måste tillsättas inom väldigt snäva marginaler. Tillsatts av vatten gör dieten för blöt.

Näringsinnehållet i kolhydrater, ger alltså möjlighet att utforma en diet med lämpliga nivåer av både energi och övriga näringsämnen och vi vet att de flesta hundar mår bra på en diet med måttliga till höga kolhydratnivåer.
En diet med enbart spannmål skulle absolut vara sämre balanserad avseende hundens behov av aminosyror, jämfört med en diet med enbart kött eller fisk. Men i kommersiella foder används normalt en blandning av proteinkällor t. ex. spannmål, kött och fisk och receptet optimeras för att tillgodose behovet av varje aminosyra.

SMART MARKNADSFÖRING ELLER NÄRINGSMÄSSIGT RELEVANT UTVECKLING AV HUND- OCH KATTFODER?
SPANNMÅLSFRITT

Celiaki (glutenintolerans) är en reaktion och inte en allergi, mot proteinet gluten. Gluten finns i spannmålen vete, korn och råg. Inom humanhälsan har det under senare år skapats en trend där gluten ses som ett bekymmer, vilket har drivit fram en växande marknad av glutenfria produkter. Hos hund däremot förekommer glutenkänslig enteropati praktiskt taget inte alls – det har endast identifierats hos en avelslinje av Irländsk Setter (Hall et al 1992).

Spannmål är billig utfyllnad utan näringsmässigt värde.

Det finns ingen definition av vad en utfyllnadsingrediens är, men det anses vara en ingrediens som saknar näringsmässigt värde, vilket inte alls stämmer för spannmål.

Spannmål är en utmärkt kolhydratkälla, som även bidrar med protein, aminosyror, fibrer och vitaminer. Kolhydraternas främsta uppgift är att ge energi. Genom att förse kroppen med energi från kolhydrater minskar behovet av att använda proteiner för energiförsörjning. Kolhydrater i kosten gör alltså att proteiner sparas och aminosyror blir tillgängliga för andra funktioner. När man reflekterar över kolhydraternas roll i kosten bör man även fundera över vad man skulle ersätta dem med, om man tog bort dem.

Ökar man innehållet av protein i kosten blir belastningen på lever och njurar större, eftersom överskottet av aminosyror måste brytas ner till energi i levern och restprodukterna utsöndras via njurarna. En proteinnivå signifikant högre än normalhundens behov (45 g protein för varje 1000 kcal) blir en belastning på dessa organ.

Om man istället ersätter kolhydraterna med fett ökar energinivån, vilket leder till fetma.

Ett högre fiberinnehåll (över 5 %) kan påverka digestionstakten och –graden negativt, samt orsaka problem med förstoppning hos de större raserna.

Aska (mineraler) måste tillsättas inom väldigt snäva marginaler. Tillsatts av vatten gör dieten för blöt.

 

Näringsinnehållet i kolhydrater, ger alltså möjlighet att utforma en diet med lämpliga nivåer av både energi och övriga näringsämnen och vi vet att de flesta hundar mår bra på en diet med måttliga till höga kolhydratnivåer.

En diet med enbart spannmål skulle absolut vara sämre balanserad avseende hundens behov av aminosyror, jämfört med en diet med enbart kött eller fisk. Men i kommersiella foder används normalt en blandning av proteinkällor t. ex. spannmål, kött och fisk och receptet optimeras för att tillgodose behovet av varje aminosyra.

                                                                             Hemsida copyright Sävsjö Veterinärklinik 
                                                             Ansvarig hemsida Helena Mann
Foto på sidorna av DuoStudio, Emmy Alexandersson & Petra Väljä
Sävsjö Veterinärklinik
Västra Järnvägsgatan 33 C
576 36 Sävsjö
Tel: 0382-61140          mail:info@savsjovet.se      
Ansvarig hemsida: H.Mann

 0382-61140

0382-61140